Tyskakurs imorse. Turken har nu börjat kalla mig vid mitt förnamn. Som Inga sa, "he's loosing distance". Alla kallar nämligen varandra Frau "Haraldsson", eller Herr "Korkmaz" (som nu han råkar heta). Han tyckte tydligen inte att det gällde han längre, och sitter nu och ylar; Emeeeelee! så fort han får chansen.

Efter vi hämtat barnen på kindernest får vi till Walldorf och provkörde två bilar. Inga ska nämligen skaffa ny bil, och skulle nu se om alla fyra barn fick plats i den. Hehe. Jag, Rasmus och Lasse satt och trängdes i baksätet. Jag i mitten, ihoptryckt av bilstolarna. Satt och busade, och fick sen trösta Rasmus när han grinade av trötthet. Åkte hem och barnen bytte om till barngympa. Tänk va barnen blir kärleksfulla mot mig när det är mycket okänt folk. Blir alldeles varm i hjärtat. Måste ju betyda att dom tycker lite om mig iallafall =)

Kvällen har varit lugn. Inga är på möte så jag passade Kjell medans Christian la dom andra två. Jag har börjat sjunga Kalle Teotor för dom. Så idag gick Rasmus runt och sjöng "Hej Hå, Hej Hå". I've tought them well :D