Inte mycket tid för uppdatering då internetuppkoppling är en lyxvara här nere. För att få några minuter gäller det att sätta sig och beställa en svindyr macka på något café eller restaurang med fri wifi. Men det är bra nice här nere. Badar, solar, äter och umgås med fina Emma. Har en halvnaken karl boendes i lägenheten också. Inte för att jag klagar men Emma verkar tycka han snyltar lite väl för mycket. Får se hur den fejden slutar.

Hejrå.

Rolig dag på jobbet för övrigt.
Ibland rinner väl bara bägaren över antar jag. Ska därför ha ett möte med chefen och en arbets"kamrat" till veckan för att diskutera dennes opassande beteende. Antar jag kan ta smällen och klaga eftersom jag ändå jobbar min sista helg nu innan jag lämnar landet. Score.

Bokade biljett idag också. Enkel.
Känns bra.

Tänk, jag önskar jag kunde skriva att uppdateringen varit dålig pga den underbara sommaren jag är upptagen med att ha. Bada, sola, äta glass, ha semester..
Som sagt, önskedrömmar.

Jag vet inte sist jag haft en sån här dålig sommar.
Ljuspunkter har funnits - självklart! Men när jag ser tillbaka på den så känner jag inte mycket. Har jag ens haft några känslor den här sommaren? Glädje? Sorg?

Jag har solat. Jag har ätit massor av glass. Jag har skrattat. 
Jag har haft semester då jag stråkade med min storasyster. Jag har haft semester och fått en väldigt fin vecka i Göteborg. Men jag känner mig ändå bara känslokall. 

Då är det med andra ord dags för en förändring. 
Kanske har jag vuxit ifrån Rätan. Äntligen? Kanske har jag ingenting kvar här att hämta?!
Snart nio månader i den här byn och jag känner mig mer än nöjd. Det brukar väl vara runt den tidsramen jag vanligtvis stannar på ett och samma ställe nu på senare åren.

Därför börjar jag nu med att sätta mig på ett plan och åker till ett soligt och varmt ställe ett tag. Jag har inte bestämt hur länge. Men det känns faktiskt ok. För en gångs skull känner jag att jag inte vill planera. Jag vill bara åka iväg och sen se vad som händer. Ta dagen som den kommer. Kanske stannar jag en vecka. Kanske stannar jag längre än alla tror. Kanske stannar jag för evigt. Är det inte egentligen skönt att inte ha en aning?

Igår, lördag, var det födelsedagsfirande som stod på agendan. 
Terese hade nämligen fyllt 30 pannor.
Vi speedade hem från Borgvattnet för att infinna oss i Svensta för en blandning av plocksallad, cider, bubbelbad och skvaller. Hem till Ellinor där det blev lekar och frågesport tillsammans med chokladdoppade jordgubbar, samt ost och kex. Födelsedagsbarnet grillade till ett par fina köttbitar. Svidade om till partystassen och sen bar det av mot Fröjdholmen och Brolle. Allt medan alkoholen flödade för alla utom Sara som drog korta strået och fick köra.

Allt som allt en mycket trevlig dag!
Jag och Ellinor tävlade om vem som hade legat med flest av de som infann sig på Fröjdholmen. Ellinor vann, den lilla slinkan. Chillade i gräset. Tittade på fulla människor är alltid lika kul. Blev ändå en lugn kväll då jag steg upp halv sju och gasade hem till Rätan för 3,5 timmars jobb. Lätt värt!

Här kan vi konstatera att det står still. Helt still.
Önskar jag kunde säga att bloggen får lida för att jag har ett sånt roligt och händelserikt liv.
Men så är inte fallet...

Helgen har dock varit rätt full.
I fredags knölade jag in min frodiga storasyster i rosa faran och styrde kosan mot Borgvattnet. Drack cider och öl, åt grillat och spelade "Jag har aldrig". Möblerade om sängar för att kunna sova så många som möjligt tillsammans, dock blev det inte något större problem då tre personer inte dök upp. Så jävla dålig stil!
Trodde spökena skulle bli förbannad över att vi rotat runt men inte ett dugg. Vaknade på natten av en duns, men det kunde lika gärna varit jag som fes. Nä, Borgvattnet levererade inte denna gång. Får se om några år om man åker dit igen, när man glömt förra gångens besvikelse. Annars var det förstås en väldigt trevlig kväll, med många skratt i goda vänners lag. 

Jag trodde jag skulle hosta upp lungorna imorse när jag vakna så det blev två skedar Cocillana - självordinerat. Nu driver jag runt som i ett litet rus skulle man kunna kalla det.
Helt ok känsla.

Förövrigt brutalt varmt i solen just nu.
Sitter och steker på altanen men nu läste jag precis ut boken så måste hitta något annat att sysselsätta mig med. Kanske ska börja med handarbete?!

Nu har det gamla gänget samlats på Gärsgårds för dop av Estelle Silvia Eva Mary.
Sist man var så här uppklädd var nog när föräldrarna i fråga gifte sig.

Jag har en undran. 
Är det så att jag måste be om ursäkt för att jag är hemmakär? 

Jag gillar att vara hemma. Jag gillar att sova hemma. Jag gillar att veta vad jag kommer vakna upp till. Vi har väl alla varit med om att man vaknat på något ställe och måste ligga och tänka i flera minuter innan man kommer på vart man hamnat. Gårdagens kläder. Gårdagens smink. (Pratar inte endast om bortamatcher). Värst är det när det inte är gångavstånd och en hemresa ligger i att någon ska ha lust att köra hem. Det är fasiken inte en känsla jag gillar..

Som idag. 
Jag blev lovad en kortvisit i Östersund. Kolla in Springmeet. Inge länge förstås sas det, det regnade ju. På mitt egna initiativ, en snäll syster och vän så sitter jag nu hemma i Rätan i min säng. Ett massa åkande runtomkring i staden är inte något som tilltalar mig. Ännu mindre att sicksacka mellan olika garage och lyssna på bilsnack. Då kan inte ens ett gott sällskap hålla mitt humör uppe.
Då jag har ytterst svårt att dölja missnöje nu för tiden fann jag det helt enkelt enklast att försöka ta mig hem för egen maskin. Vem vill vara en partypooper liksom?!
Tänk jag är så glad att jag åkte hem. Chauffören hade nämligen helt plötsligt knäckt en öl på en parkering och vips blev det övernattning för hela bunten. Så kan det vara.

Jag trivs bäst när jag får vakna upp i mitt flickrum på Thunells. 
Jag gillar att åka omkring i småbyarna på kvällen och titta efter björn. Jag gillar att gå omkring i slappkläder en hel dag. Och mest av allt är jag stolt över mig själv för att jag vågar erkänna det!
Tänk så många gånger man vänt kappan efter vinden för det känns som den rätta saken att göra. Men varsågod, kalla mig tråkig. Kalla mig sur. Det rör mig inte ryggen egentligen. För jag vet själv att jag är awesome.

Jag är hellre den jag är och visar mitt humör för världen. Visar när jag är arg, trött, grinig.
Men jag älskar också att vara glad. Jag älskar att skratta. Och känslan att få folk att skratta är bättre än det mesta. Jag är hellre smart och rolig än snygg och korkad.

This is me. Take it or leave it.

Här händer det inte mycket ser ju jag. 

Mycket har hänt. Jag har jobbat som besatt. Det har varit Afterski 1000, Forum och igår var det Pubquiz som resulterade i min första vinst (kan skylla på att jag bara varit med en gång innan). Men med en blandning på mor, far, Kajsa och jag så kunde vi med ett leende på läpparna ta emot vinsten.

Har varit i Persåsen över natten. 
Fotbollskurs med gratis mat och logi, och det tackar man icke nej till.

Nu dricker jag vin och taggar för Pubkväll!

Det roliga med konflikter två vänner emellan är egentligen hur människorna runtomkring hanterar det. De som hamnar i mitten. 

En konflikt som började mellan mig och en annan har egentligen inte ens med honom att göra längre. Själv har jag fått ur det jag ville säga och känner därför inget behov av att varken engagera mig eller hysa något agg mot personen. Men som sagt är det då intressant att se hur andra ställer sig till frågan. 

Det är nu lätt för mig att säga; "Ni gör fel! Ni står inte alls på min sida!".
Men hur hade jag betett mig själv om jag varit i samma situation som dem?

I Rätan umgås vi med varandra. Allihopa.
Då när två personer helt plötsligt tar ett bråk till en så pass hög nivå att i stridens hetta "sägs vänskapen upp", hur ska då resten av sällskapet förhålla sig?

Jag förstår om det är en svår situation att sitta i. Jag gör verkligen det. 
Men faktum kvarstår, jag orkar fortfarande inte med att folk ljuger för mig..


Så nu är det sagt. På återseende.

Jag verkligen älskar dessa personer som fått allt serverat och aldrig behövt ta någon kritik i hela sitt liv. Det resulterar nämligen i att när någon (i detta fall jag) äntligen säger ifrån angående deras sunkiga beteende så får man tillbaka att man ska dra åt helvete och att personen inte vill ha med en att göra längre...
Personen har tydligen aldrig hört talas om konstruktiv kritik. Ser jag människor som mår dåligt över hans beteende. Människor som jag tycker om. Då klarar jag inte av det.

Medan personer som tycker exakt likadant som mig kommer komma undan med det här nu är det jag som får hela skulden bara för att det var jag som verkligen vågade säga till på riktigt. 

Jag kommer också inte längre kunna behålla den vänskapskretsen jag längtar efter för att han har nästlat sig in i min fina väns liv och vägrar släppa taget. Han har förlorat vänner förr på det viset men det verkar han ändå inte inse. 


Du. Livet är tufft ibland.
Ta en tur utanför Rätan. Bli ödmjuk. Och snälla, sluta inbilla dig att världen kretsar kring dig.
Vill du ha plats så får du ta den själv. För ingen kommer ge den till dig. 

Och Gud ska veta vad chanser du fått. Hur många gånger jag inte översett med ditt beteende i hopp om att någonstans där inne finns en vacker människa. Det gör det säkert - långt in.
Men jag är fan för trött för att fortsätta leta.

En tom och tråkig blogg.
Men nu är det påsk!

Spårade ur fullständigt när vi dansade oss trött till Relatives på skärtorsdagen. Ett vinglas och en shot för mycket. Bortamatch i en stuga mitt ute i skogen. Tur man har en mamma med körkort. Och tur vi iallafall hann in på gården hemma innan jag var tvungen att öppna bildörren och kexa i farten. That's the way we do it in Rätan!

Gårdagen blev slapp och jag kände mig svag innan kvällningen kom och det var lika bra att börja om. Dock infann sig inte humöret och det slutade med att jag var i säng innan tolv. Lika skönt det för ikväll kör vi all in igen! Det är ju bara påsk en gång om året..

GLAD PÅSK, MINA KÄRA!

Tänkte jag skulle hinna slänga in ett sista inlägg innan jag blåser bort i den här stormen. Craaazy shiet.

Igår var det en heldag. Jobbade 7-12. Friserade farmoran min innan vi satte oss med fikamys och tittade på henne på televisionen (mycket liten snutt tyvärr...). Sen blev det badminton med pojkarna och Emma. Det resulterade i ett smickrande blåmärke på handleden. Jag gillar att det ser ut som om jag lever i ett våldsamt förhållande då jag har märken lite varstans i tid och otid. 

Imorgon åker jag med Erika till Östersund på en snabbvisit. Skulle behöva inhandla lite småsaker så hoppas hon går med på att ta en runda nere på stan också. 

Sen jobb torsdag. Delegeringsmöte fredag. Och jobb lördag.

Det var en lite uppdatering om vad som händer just nu. Hej.

Längtar efter dig! ♥ ♥

Nu var det ca 17 månader sen jag uppdaterade sist.

Har avverkat två nätter på Östgärde och det tär på kroppen kan jag säga när man inte är van att vara vaken hela nätterna (i varje fall inte nykter..). Fick också en liten sourpuss när bemanningen ringer och väcker mig typ två timmar efter jag gått av och precis kommit till ro och ligger och trynar. Ibland tänker man inte längre än näsan räcker men det var väl bara att bita i det sura äpplet, i guess.. 
Man är ju inte direkt bortskämd med jobb så det gäller att ta det som erbjuds. Har varit uppe på Skalet och städat två söndagar och ska dit igen söndagen som kommer. Jippi.

Nu ska jag äta något, och sen titta på senaste av PLL.

På återseende. Någon gång kansk.

Nu var det ett bra tag sen jag skrev känner jag. 
Har varit lite upponer den senaste veckan. Har varit väldigt osäker över diverse grejer men förhoppningsvis löser sig nu allt till det bästa. Jag har i varje fall åkt hem till Rätan och bor numer i mitt flickrum på Thunellvägen. Lite underligt är det allt, men nu blire att spara ihop lite pengar och sen får vi se vart det bär av.

Sitter här som nån jävla glåmare och ser på tv. Little Miss Sunshine.
Har velat sett den filmen länge men det har aldrig blivit och nu är jag så trött och tvivlar på att jag kommer orka titta tills den är slut 23.50. Får väl helt enkelt lösa det på något annat sätt för nu måste jag nog tusan krypa till kojs. 

Hann klart med tentan idag och var på skolan och lämnade in den tillsammans med en massa böcker från kursen som jag ansåg mig inte behöva något mer. Väl hemma skurade jag ur skåp och bakom spisen samt dammsög och skura lister bakom soffan. Nu behövs det mest en genomdammsugning och skura golven så ska väl lägenheten vara respektabel nog för att jag ska få tillbaka min deposition. 

Imorgon går jag upp i ottan och åker till Fagersta. Som jag längtat!

Goder natt.