Idag har jag varit ute på äventyr.
Inga gav mig eftermiddagen fri, så efter tyskan tog jag tåget till Heidelberg. Tänkte jag skulle ära svenska drottningen med att besöka hennes hemstad. Kallt och blåsigt, huvva! Vart tog våren vägen? Strosade runt i gamla stan, och var allmänt mysig av mig. Gick förresten så mycket så strumporna gick sönder.

Hemvägen var rätt intressant faktiskt.
Om det står "Eppingen" på tåget, borde det inte gå till Eppingen då? När tåget började åka baklänges, tillbaka till Heidelberg, anade jag ugglor i mossen. Gällande saker som att gå på fel tåg, buss, eller flyg, är jag väldigt känslig. Så när jag insåg att jag var helt borta ville jag bara gråta!
Hamnade i Steinsfurt (bara på namnet hör man ju att det var helt öde). Där jag stod på en tom perrong och ser till min förfäran att nästa tåg går en timme senare.. Ringde hem och flirtade lite, och Inga kom och hämtade mig. Kissnödig, förfrusen och lite utskämd, det var så hon fick se mig..

Nästa gång ska jag nog ha lite större koll på om man måste byta tåg för att komma till sin rätta destination. Men är fortfarande lite grinig på det, eftersom det faktiskt stod Eppingen på tågdjävulskapet!

Nu ska jag tina.
Hare bra!

Men kolla bruttan som hänger på Starbucks.
Hon är cool!