Jag måste faktiskt erkänna att det är som en sten som lättat från mitt hjärta. Mamma har länge tjatat på mig att jag ska kolla upp problemen som jag har haft med magen. Men jag menar, jag vill inte ens ta Ipren när jag har ont i huvudet. Ännu mindre gå och sätta mig hos en läkare som till slut kommer fram till att "tjejer har ont i magen ibland..". Jag har faktiskt varit med om det..

Jag fick iofs inte ett konkret svar idag heller. Inte ett namn på en sjukdom. Men jag fick mediciner, och de verkade verkligen bry sig när de sa att jag skulle komma tillbaka om det inte hjälpte. Har haft lite molvärk idag, som vanligt, men ändå inte så illa som det brukar kunna vara. Tabletterna hjälper förstås inte än, men har också poppat Alvedon halva dagen. Bara själva vetskapen om att nu ska det få ett slut tror jag hjälper väldigt mycket psykiskt.
Känns bara skönt som fan!

Om vädret tillåter så ska jag ta en långpromenad imorgon. Bara vandra planlöst. Kika på omgivningen. Ska också försöka ta mig iväg och träna. Det var alldeles för länge sen!

Natti älskade ♥