Har varit i Persåsen över natten. 
Fotbollskurs med gratis mat och logi, och det tackar man icke nej till.

Nu dricker jag vin och taggar för Pubkväll!

Det roliga med konflikter två vänner emellan är egentligen hur människorna runtomkring hanterar det. De som hamnar i mitten. 

En konflikt som började mellan mig och en annan har egentligen inte ens med honom att göra längre. Själv har jag fått ur det jag ville säga och känner därför inget behov av att varken engagera mig eller hysa något agg mot personen. Men som sagt är det då intressant att se hur andra ställer sig till frågan. 

Det är nu lätt för mig att säga; "Ni gör fel! Ni står inte alls på min sida!".
Men hur hade jag betett mig själv om jag varit i samma situation som dem?

I Rätan umgås vi med varandra. Allihopa.
Då när två personer helt plötsligt tar ett bråk till en så pass hög nivå att i stridens hetta "sägs vänskapen upp", hur ska då resten av sällskapet förhålla sig?

Jag förstår om det är en svår situation att sitta i. Jag gör verkligen det. 
Men faktum kvarstår, jag orkar fortfarande inte med att folk ljuger för mig..


Så nu är det sagt. På återseende.

Jag verkligen älskar dessa personer som fått allt serverat och aldrig behövt ta någon kritik i hela sitt liv. Det resulterar nämligen i att när någon (i detta fall jag) äntligen säger ifrån angående deras sunkiga beteende så får man tillbaka att man ska dra åt helvete och att personen inte vill ha med en att göra längre...
Personen har tydligen aldrig hört talas om konstruktiv kritik. Ser jag människor som mår dåligt över hans beteende. Människor som jag tycker om. Då klarar jag inte av det.

Medan personer som tycker exakt likadant som mig kommer komma undan med det här nu är det jag som får hela skulden bara för att det var jag som verkligen vågade säga till på riktigt. 

Jag kommer också inte längre kunna behålla den vänskapskretsen jag längtar efter för att han har nästlat sig in i min fina väns liv och vägrar släppa taget. Han har förlorat vänner förr på det viset men det verkar han ändå inte inse. 


Du. Livet är tufft ibland.
Ta en tur utanför Rätan. Bli ödmjuk. Och snälla, sluta inbilla dig att världen kretsar kring dig.
Vill du ha plats så får du ta den själv. För ingen kommer ge den till dig. 

Och Gud ska veta vad chanser du fått. Hur många gånger jag inte översett med ditt beteende i hopp om att någonstans där inne finns en vacker människa. Det gör det säkert - långt in.
Men jag är fan för trött för att fortsätta leta.

En tom och tråkig blogg.
Men nu är det påsk!

Spårade ur fullständigt när vi dansade oss trött till Relatives på skärtorsdagen. Ett vinglas och en shot för mycket. Bortamatch i en stuga mitt ute i skogen. Tur man har en mamma med körkort. Och tur vi iallafall hann in på gården hemma innan jag var tvungen att öppna bildörren och kexa i farten. That's the way we do it in Rätan!

Gårdagen blev slapp och jag kände mig svag innan kvällningen kom och det var lika bra att börja om. Dock infann sig inte humöret och det slutade med att jag var i säng innan tolv. Lika skönt det för ikväll kör vi all in igen! Det är ju bara påsk en gång om året..

GLAD PÅSK, MINA KÄRA!