Lasse; När du är en gammal mormor kommer du dö.


Ja, men det var ju en trevlig konversation med en 4åring.

Dagens trip till Karlsruhe gick super. Tåget var försenat imorse, så jag fick stå ensam på perrongen och huttra i 10minus. Burr! Hade ca två timmar på mig i Ettlinger Tor innan tåget gick hem igen. Räckte gott och väl faktiskt. Så nu har jag inhandlat ytterligare några julklappar, samt en söt klänning som jag ska ha på julafton =)

Är barnvakt ikväll igen för Christian och Inga är på julfest på deras jobb. Hör att det är något som dunsar från ovan i skrivande stund. Kan det vara Rasmus som är uppe och smyger?! Klapparna är inslagna och nu längtar jag bara till Torsdag. Jag gillar verkligen att ge bort presenter!

Årets julkort?

Vad gör man när ingen på msn svarar?
Vad gör man när Rätans ungdomar är fördärvade?
Vad gör man när alla barn sover?
Vad gör man när det kliar i högra örat?


Vad gör man när man är uttråkad till döds?

Ikväll är jag barnvakt.
Sarah kommer över och vi ska titta på film. Imöra fär jag en sväng till Karlsruhe på fm för att inhandla ett par julklappar till. Samt kolla på outfit till julafton.
Viktigt viktigt!

Ha en bra kväll.

En glad Lasse i jämtlandsmössa.

Jag försökte bygga en snölykta,
men det var ingen bra kramsnö =(



Jag vet inte om det var jag eller Lasse som var mest exalterad.

I lördags började jag läsa Änglar och Demoner. Imorse läste jag ut den, och har nu även lyckats se filmen. Blev givetvis besviken. Det var mycket som inte stämde, och jag satt och väntade på saker som sen inte hände.

Ligger och hostar som en kedjerökare med TBC, och jag känner att en aning vätskebrist börjar infinna sig. Kanske dags att ta sig en mun vatten. Ska kissa, borsta håret och gaddarna, och spana på om spindeln ligger kvar under katalogen.. Gör den inte det kommer jag inte kunna sova.

Godnatt!

En bild från besöket i Tyrreland.
På en rundtur genom stora Eppingen i det fina vädret.
(mannen tillhörde inte sällskapet)

Efter att ha plöjt igenom ca 300 inlägg på Bloglovin' så kan jag erkänna att jag känner mig en aning illamående. Nu ska jag krypa ner och läsa lite innan jag somnar.

Känner också att knäna har fått ta rejält med stryk efter helgens upp-och-ner-gående i backar, samt allt annat tok man har gjort. Inte roligt!

Godnatt!

Emelie; Kan du massera mig?
Ellinor; Om du masserar mig.
Emelie; Men jag har inte fått massage på fyra månader.
Ellinor; Tror du jag har fått det då?
Emelie; Men du har ju iallafall fått kyckling!


Vet ni vad kyckling är på tyska, då förstår ni.

Tokka julhelg!

Nu har familjen åkt hem. Imorse vid halv ett vinkade jag och Inga adjö när dom små liven satt på tåget mot Karlsruhe. Inga fällde en tår, det gjorde inte jag. Helgen har bjudit på extremt många upplevelser.

Fredag var vi i det späckade Eppingen. Hamnade oroväckande många gånger i en och samma gång på Edeka. Svenska hemlagade köttbullar till middag. Lördag får vi till Heidelberg där jag visade dom två av Tysklands största julmarknader. Söndag bar det av till Karlsruhe där jag bjöd på en shoppingupplevelse utöver det vanliga i Ettlinger Tor. Även där var vi på julmarknad och drack Glühwein.

Skämt åsido. Var ni där förstår ni. Var ni inte?
Jag orkar inte förklara.

En aningens tomt måste jag ju erkänna att det är. Men det känns som en nyladdning. Nu kör vi fullt ut månaderna som är kvar. Och det är skönt att kunna krypa ner ensam i sängen, läsa en av mina tre nya böcker, Änglar och Demoner, bre ut sig som man vill, prutta som man vill (inte för att Elle hindrade mig från det ändå).

Kameran glömdes bort hela helgen, så det är resten av packet som har bilderna. Ni får hålla utkik på Fejan så kanske det kommer upp =)

Äntligen får man en lugn stund. Det är inte lätt kan jag säga er när man har fyra uppmärkssamskåta människor på besök. Idag har vi iallafall varit till Heidelberg. Åkte dit för att gå på julmarknad... hittade fyra stånd i en ring. Jippi på det. Och nu snöar det också. Harrevarn, vart ska den här helgen sluta?!

Hej!

Men tusen gubbar, nu vart det kanske lite väl sent.
Imöra ska jag upp i ottan och bort på byn och städa. Ska också bort till lägenheten en sväng och kolla läget samt droppa av ett par saker. Sen måste jag slå in paket, har nämligen haft syjunta såhär på kvällsstunden, så nu är det som krånglade löst. Gött!

Jag och Inga var till Sinsheim ikväll och handlade Lebensmittel. Varför har jag en vana att bli craazy i mataffärer. Jag kommer bara ihåg när jag tog en Halloween-mask på Willys och sprang omkring och skrämde folk. Händer endast på mataffärer. Konstigt.

Men nu ska jag knyta mig.
Har varit trött sen jag gick upp imorse.


Godnatt!

Då var jag klar med städningen!
Nu har jag bäddat och gjort det fint, så sängen är redo för en extra person. Tvättar för fullt, för man vill ju ha en fulländad garderob så man kan visa upp sitt vackraste jag. Då är alltså frågan vad man ska ta på sig idag. Lurigt det där...

Men nu måste jag sätta på ansiktet.
Hare bra, hej!

Frågan jag ställer mig själv för tillfället;
Varför sitter du framför datorn och latar dig när du egentligen borde städa?


Imorgon smäller det!

Tänkte jag skulle skriva lite om min tid i Tyskland hittills.

Kan ni tro att jag redan har varit här i fyra månader? Känns som mycket kortare tid, och att det snart är ett halvår är helt ofattbart.

I början av min vistelse här var jag väldigt osäker. Jag kände inte familjen, jag talade inte språket, jag accepterades framförallt inte av barnen. Jag som bott själv i tre år, och varit van att ta hand om mig själv, var helt plötsligt totalt handfallen och hade inget annat val än att helt förlita mig på Christian och Inga. Två personer som jag känt i en vecka.
Jag känner nu att jag kan erkänna att det var väldigt svårt i början. Det var många gånger längtan till Sverige var så stor att jag nära packat väskan och beställt biljett. Att jag blev kritiserad över hur jag skötte mig efter två veckor här gjorde inte saken bättre. Då gav jag nästan upp. Jag tänkte att det inte var värt det. Att jag skulle ge mig ut på ett sånt här äventyr när jag redan hade vänner och familj?

Idag är jag glad att jag inte gav upp.
Istället tog jag den kritiken, och den upplevelsen och förvandlade det till något bra. Jag tog det till mig, och med hjälp av det kunde jag förbättra mig själv och hur jag skötte mitt jobb. Jag är nu väldigt nära barnen, även fast dom kanske inte alltid lyssnar på vad jag säger. Jag anser själv att jag förstår tyska väldigt bra, och har även blivit bättre på att prata. Jag trivs faktiskt rätt bra med livet för tillfället!

Och nej, jag har kanske inte så många vänner här. De flesta helger sitter jag inne. Men istället för att älta det, så är jag istället glad över det jag har;

Hemma i Sverige vet jag att min familj väntar på mig. Jag älskar dom för att dom står ut med allt mitt rabbel och mina funderingar. Jag har vänner som skickar små sms innehållande orden "Jag saknar dig". Ni vet inte hur mycket det betyder för mig. Jag har en familj här i Tyskland som verkligen bryr sig. Och därför anser jag mig ha väldigt tur. Man kan lika gärna hamna i en familj där föräldrarna jobbar hela tiden, och inte bryr sig ett smack om man verkar må dåligt. Här bryr dom sig!

Det här året vet jag kommer föra med sig bara positiva saker.
Jag kommer föralltid ha en otrolig livserfarenhet, och jag är stolt över mig själv som vågade. Det kommer inte alltid vara lätt. Men jag begär inte att livet ska vara en dans på rosor. Någon dag kommer jag vara ledsen och vilja åka hem. Men jag vet att nästa dag kommer det kännas bättre igen.

Just nu ser jag fram emot besöket om tre dagar,
och sen att få uppleva en tysk, grön jul =)

Lasse och Emelie på lekplatsen.
Lasse; Jag är en räcerbil i rutschkanan. Du är också en räcerbil.
Emelie; Ja, men jag vill inte åka rutschkana.
Lasse; Nä, för du är för tjock.


Någon som har bantningspiller till salu eller?

Jag och Lasse jämförde tänder idag. Erika tog en knäppte en bild, eftersom vi samtidigt pratade med henne på Skype. Jag hade femtio stycken, han hade tjugo.

Käss bild!

Erika (på tyska); Vilken är din älsklingsfärg?
Lasse; Min är röd.
Rasmus; Min är vit.
Erika; Leon's älsklingsfärg är majskrokar.

Borde inte Erika veta att farbe betyder färg?
Hon har ju trots allt läst tyska?!