GRATTIS STOREBROR PÅ 33-ÅRSDAGEN!!!
Vi firade lite igår, men det var mest "utflyttningsfest", eftersom jag nu har resväskor packade och är redo att åka. Vi var till Etage, och jag måste säga att jag blev väldigt besviken på dem. Kunde inte ens spela Ja må han leva, och då låter de ändå vilken idiot som helst gå upp och sjunga någon dålig Carola-dänga. Pär-Anders konstaterade att han nu var för gammal för slir på stan, så vi köpte varsin sallad och gick hem och tittade på tv istället.

På tisdag åker vi till Stockholm och firar födelsedagen på riktigt med Gröna Lund.
Sen åker jag till Örebro, och Pärra åker till Lappland för att vandra.
Så det får bli en fin avslutning på tiden vi spenderat tillsammans i Uppsala.

Wohoooooo!
Nu är det bestämt! Jag får ta över lägenheten när Cissi och Jimmy flyttar. Han skulle skicka kontraktet idag. Nojar lite över pengarna, men det är väl bara för att man ska ha något att noja över. Allt kommer bli awesome. C & J kommer också bo kvar ett tag medan deras nya lägenhet tapetseras. Så det blir en mjuk övergång. Känns så jäkla skönt och kul!

Nu ska vi prata om att göra människor besvikna.

Jag fick precis ett samtal från min arbetsledare, där hon berättar att en av mina brukare har bestämt sig för att inte forsätta med mig de två sista veckorna jag planerade att jobba. Bara för att hon kände sig sviken.. Okej. Jag kan förstå att hon gör det. Jag menar, jag är hennes enda assistent, och att nu helt börja om från början med en ny, det kan inte vara särskilt kul.
Men är det då rätt att jag ska gå omkring och ha dåligt samvete över det?
Ska jag inte kunna fortsätta med mitt liv, och göra det jag vill göra, bara för att jag helt enkelt inte ska göra människor besvikna? Är det ett sätt att leva?

En annan sak är när jag kommer till kontoret och möts av orden;
Här kommer svikaren.
Av min egen arbetsledare..
Ok. Är det så de vill avsluta det hela, så fine.
Det gjorde helt plötsligt allting så mycket enklare...


Det jag tror att jag måste lära mig, tillsammans med många andra, är att JAG SJÄLV är den viktigaste personen i mitt liv. Sätter man inte sig själv i första hand emellanåt, så kommer man börja må dåligt. Och mår man dåligt, så kan man inte få andra människor att må bra.

Vissa kanske läser det här och tycker det är själviskt. Och då får ni gärna tycka det. Låt mig vara självisk för att jag valt att säga upp mig och flytta. Kalla mig egoist för att jag lämnar en massa människor som förlitade sig på mig. Kalla mig alla ord som finns bara för att jag väljer att göra någonting av mitt liv istället för att göra samma sak dagarna i ända.
Jag kommer ingenvart med det. Och det kommer inte göra mig lycklig!

Efter att Pärra vaknat så blev dagen faktiskt lite bättre.
Vi tog rosa faran och åkte till Barkarby och gick i affärer. Dock åkte vi hem tomhänta. Lika bra det då det gäller att spara pengar nu! Bokade nämligen in Ullaredsresa idag.
Den 6 september åker jag och Cissi ner och stannar i stuga över natten. Kommer vara så mysigt att få umgås med tjejen min. Är inte så ofta det händer nu för tiden. Men eftersom jag flyttar till Örebro så kommer det bli ändring på det!

Hon och Jimmy har också idag meddelat att de ska flytta till en större lägenhet i Lindesberg, så om jag har lite tur nu så skulle jag få ta över deras gamla. Hoppas hoppas hoppas! Skulle lätta en stor tyngd från mina axlar då kan jag säga, eftersom jag har ångest över hela boendesituationen. Är inte länge kvar nu. Weee!

Åh nej.
Idag är en sån där dag där allting bara känns fel.
Jag vill inte vara glad, och jag vill verkligen inte jobba.
Jag vill absolut inte titta mig i spegeln, för idag passar ingenting på mig.
Idag tvivlar jag på om jag kommer klara av att börja plugga igen.
Om jag kommer klara av att börja om i en ny stad. Med nya människor.
Jag kommer inte kunna köra bil, för jag kommer bara åka vilse.
Jag kommer aldrig hitta någonstans att bo. 
Och jag kommer ändå inte ha råd att bo där..

Jag känner att jag inte kommer orka göra någonting av mitt liv.
Just nu vill jag helst av allt bosätta mig i en stuga mitt ute i skogen.
Och sen leva där. För evigt. Själv.


Var till kontoret och skrev på papper om min uppsägning.
Fick arbetsgivarintyg också. Det var mycket fina ord.
Det hjälpte tyvärr inte. Får uppskatta det en bättre dag.

Känns som att jag konstant varit med människor de senaste veckorna, så nu är det faktiskt skönt att ha en kväll för mig själv. Har tvättat, vilket är som terapi för mig. Jag gillar faktiskt att tvätta, hänga och vika. Har alltid gjort. Roligare än att diska och städa i varje fall. Kollar lite på film. Målar lite naglar. Äter lite glass. Ja, det är härligt att vara allen.

Ägnar denna regniga söndagskväll åt att tvätta.
Var välbehövligt kan jag tala om. Tror inte jag har haft en helt ren palta på flera veckor. Sunkigt. Men nu får det faktiskt bli ordning på torpet. Kan inte gå omkring och se ut som ett flórat.

Ja, här på bloggen är det lugnt och fridfullt ser jag.
Tänkte ni behövde finna eran inre frid, och inte haka upp er på mitt liv så mycket =)

Hann knappt tillbaka till Uppsala, innan det var att packa väskan igen för att åka ner till Göteborg. Jag och Annicken lämnade Centralstationen runt elvatiden i tisdags. Väl framme i Götet tog det ett tag att hitta till hotellet, men tack vare den smarta uppfinningen kallad Iphone så hamnade vi till slut rätt. Fina Christian mötte upp oss, och vi fick erfara hans ringa kunskaper om staden han bott i sedan 24 år tillbaka. Göteborgshjulet. Sen mat på Hard Rock Café, där han ville briljera med sin franska till en polsk servitris (!). Hängde på Liseberg i nära tolv timmar på onsdagen. Första och enda gången jag spelade på ett chokladhjul, bara för att ge Annicken lite motstånd, så vinner jag den största Ballen. Kan tilläggas att detta var tidigt, så sen fick jag släpa runt på den resten av dagen. När Christian kom runt fem tog han över dock. Han gillade tydligen att imponera på småsmisk med sin balle.

Kvällen. Underbara kvällen.
Mat på Texas stekhus. Sen träffade vi upp Matthias. Drack öl, pratade om den gamla goda tiden, var upp vid Skansen Kronan och tittade ut över Göteborg i nattskrud. Fina, fina stad! 
Skratt, tårar, ånger. Men men, ingen sa att livet skulle vara lätt.. 

Blir som väntat inte så mycket uppdatering nu när semesterdagarna spenderas i Rätan. Blev i alla fulla fall tre veckor istället för två, pga lite missar i schema m.m.  Och det tackar man verkligen inte nej till. Märker dock att det börjar ta slut på grejer att göra. Kajkar till förbannelse ska jag be att få tala om. Och nu när min lilla systerson har begett sig ner till mina hemtrakter så kan man inte ens hänga med honom. 

Badade med nytelefonen i helgen också. Skulle åka vattenskoter för första gången i mitt liv. Tre meter från stranden tippade vi, och hela väskan blev blöt. Hade jag varit smart hade jag nog lämnat den på land, men när alkoholen åker in, så åker vettet ut. Trodde i varje fall att Ifönens sista stund var kommen. Men efter lite tork under en lampa, så fungerar den återigen, och är som ny. Lycklig!

Nu tror jag nästan allt är färdigpackat. 
Frågan är, behöver man verkligen så mycket skit för två veckor? 
Tydligen.. Tur man har bilen.

Nu är det bara att vänta in Johan så åker vi sen.
Ska dra i mig något att äta innan också. Men tror inte det finns något hemma.

Aja,
take care now, bye bye then.

Jag stannade hemma och tvättade igår. 
Vilket verkade vara ett bra val. Tio i elva fick jag åka och hämta brodern igen. Han hade blivit lite glad i gasen och fått i sig en smula för mycket. Han snarkade på soffan inatt..

Sådärja. Då var man åter hemma i soffan.

Tänk va allt blir sämre när man sätter press på sig.
Med andra ord, jag var inte ut idag heller...

Tänkte till och med ta en powernap men då ringde telefonen. Så då blev det dusch istället. Ska försöka få i mig något lätt också innan jag cyklar iväg, eller om jag går. Har inte bestämt än.

Jävla intressant inlägg.

Behöver i varje fall inte åka upp till Rätan ensam. 
Sköööönt. Eftersom vägen är så jävla tråkig.

Röjde upp i lägenheten, diskade, städade kylskåpet, och sorterade tvätt.

Skulle ha jobbat från klockan fyra idag, men pga sjukdom blev det inte så. Och här sitter man, nyduschad och nyäten. Vad ska man då hitta på?
Tror jag ska ta tag i disken, och rensa ur kylskåpet på all gammal fil och mat som är gömt längst in. Röja upp lite allmänt. Det behövs faktiskt. Sen ska jag iväg och handla tänkte jag. Och sen promenad på det. Låter som en bra idé. Nu ska vi se om dagen räcker till bara. 

Drog en åttakilometers igår också.
Och ska nog försöka idag med. Hur länge tror ni jag klarar av att göra det innan jag tröttnar? Tur man snart åker till Rätan så det blir lite miljöombyte. Men då ska man bara hitta en redig tur där också. Och, ta sig ut..

Igår var det kryssning med jobbet på schemat.

Blir snart inlägg med bilder. 
Men glömde, och stoppade precis i laddaren i telen.